Vanebildande

Vi människor är vanedjur. Man kommer lätt in ett mönster som man sen följer utan att tänka på de. En del saker vänjer man sig vid fort, andra tar lite längre tid å man nästan växer in i det. Allt blir som på rutin.
Man vänjer sig vid vissa situationer som inte alltid är bra, men de är rutin. Säga, göra, skriva vissa saker, man bara gör de. Man vänjer sig med vilka som finns nära en i livet och utan att tänka på det tar man varandra för givet.
Att bryta ett mönster kan vara väldigt svårt å att någon annan gör det åt en är ännu svårare. Det kan kännas som ett slag i magen att själv bryta sig loss men man är inte helt utslagen. Men när nån annan bryter ett mönster i ens liv kan nedräkningen börja omgående.
Men på nåt sätt repar man sig alltid. Visst man har tankarna i bakhuvet men man blir ändå bättre. Tiden läker alla sår, faktiskt. En del tar bara längre tid än va man önskar. Å saknaden kan finnas kvar längre än man vill.....


Idag har ja namnsdag å ja råkar fylla år på söndag så ja ska bjuda jobbet på fika. Funderar allvarligt på att detta är sista gången ja bjuder för att ja fyller år, nästa gång ska ja bli bjuden!
Å idag kommer Glenneli hem å har lovat att komma å hälsa på på jobbet =) Har inte sett henne på 3månader för hon beslöt ju sig för att säga upp sig å flytta till London. Vilket hon gjorde helt rätt i =) Ser verkligten framemot att träffa henne igen!!!


Å imorn kommer HILDA =) Vi ska umgås heeeeela helgen å på lördag ska vi umgås med några andra oxå =) Ska hämta henne vid tåget efter jobbet så ja kanske ska ta å ge mig väg snart så ja slipper jobba över imorn för att ja sitter här å slappar idag =)