Fenomen

Vilket fantastiskt fenomen människan är. Sättet att reagera på, hur man agerar. Hur man löser problem, hur man orsakar problem. Va man säger utan att tänka på, va man tänker på men inte säger. Alla gör vi olika vid olika situationer. Hur man döljer saker man vet man gör fel, hur man döljer saker man vet man gör rätt. Va man skäms över, va man är stolt över. Hur man orkar bry sig va andra gör, hur man inte orkar bry sig va man själv gör.
Alla gör nån gång fel, en del större fel el misstag än andra. En del är medvetna om sina misstag men blir triggade att fortsätta. Spänningen i att dölja nåt, spänningen i att kunna fortsätta fast man kan bli upptäckt. Medvetandet om att man kan såra men ändå fortsätta.
Alla gör rätt nån gång. Ibland visar man mer än gärna, ibland döljer man de fast de är rätt. Även rätt kan såra.
Alla skäms nån gång. Ibland skrattar man själv åt de, ibland mår man dåligt över de.
Alla blir rädda nån gång. Nån gång kan man tala om de för att kanske få hjälp å bekräftelse, nån gång fortsätter man va rädd i tysthet. För de finns annat som kan skrämma mer.

Ja människan är ett fantastiskt fenomen.


Ja är rädd....
Rädd för att en dag vakna å inse att de va inte detta ja ville...
Rädd för att vakna å inse att ja misst allt....
Rädd för att alla drömmar försvinner....
Rädd för att stå själv, helt själv....
Rädd för att vakna upp å faktiskt fått allt ja vill....
Rädd för att allt tar slut för fort....
Rädd för att inte finnas där när de väl gäller...
...oerhört rädd....