Jag känner ibland totalt otillräcklig. Vill ställa upp för allt och alla, se till att umgås och bara finnas där. Jag försakar en del viktigt bara för att få vara och det hela slutar med ångest och jag känner mig dum. Vill inte ställa till något och när jag väl sagt ifrån på skarpen blir jag lite orolig och nervös...
Jag är trasig men jag försöker reparera mig.
Det är jag som flänger runt för att umgås med mina vänner, jag tar mig till alla möjliga ställen även om jag inte har möjlighet, tid el pengar. Familjen säger stopp, jag är medveten och jag skäms men fortsätter ändå göra om samma saker hela tiden.....
Har massor som ska göras i verkstan, har massor som ska fixas inför helgen och samtidigt vill jag bara sätta mig ner och bara vara.... Kombinationen går inte riktigt ihop sig just nu....
Har hunnit med att besöka Anna denna veckan, hon har tagit sig till min verkstad var och varannan vecka för att umgås och nu tog jag mig till henne (så en del vänner letar upp tid till mig :))
Fröken L har blivit rejält födelsedagsfirad och svärföräldrarna har fått besök i husvagnen.
Från kl 11 till 21 igår var vi iväg. Rullade för att hämta bilen sen körde vi till Mellbystrand där det blev solande och grillning.
Idag är det träning, lite fika, shopping och kanske lite mer fika som står på schemat.
Imorgon blir det full rulle hela dagen igen och på söndag kanske jag kan sjunka ner i soffan. Måndag blir en dag i verkstan el en tripp för att stilla samvetet igen.... Tisdag blir samma som måndag och sen är det åter till jobbet då min vårdtagare kommer hem från semestern. Sen rullar allt på i samma gamla banor igen....
Jag är inte bitter, förstå mig rätt, jag vill bara ha mer tid till allt...
Känner igen det där. =/ Nöt inte ut dig, raring!
SvaraRaderaDu får samla alla vänner på ett o samma ställe, ta en gemensam fika/middag o bara umgås.
SvaraRaderaSå brukar jag göra när jag drar upp till sthlm nu o det finns för många vänner jag vill träffa men alldeles för lite tid =)