Sedär ja!

Ok, ja köper ilskan, de gör ja. Är man lessen å sårad så självklart blir man även förbannad. Ja blir själv arg så visst, ja köper de hela.

Men att en människa ska titta på mig som om ja vore dum i huvet alt omyndigförklarad för att ja gjort ett val i mitt liv för att kunna må bra, de känns som en spark i magen.

Det är inte direkt så att ja gör detta för att ja tycker de är så jäkla kul. Ja gör detta för att kunna må bra. Visst, just nu mår ja inte bra men ja kommer att må bra när ja hittat de ja söker, mig själv....

Ja försöker hitta små ljuspunkter nu för att kunna orka kämpa å må bra. Men gång på gång faller de skugga över dom små punkterna som gör att ja vacklar å vill ge upp.
Helst vill ja fly, glömma allt, gömma mig. Men de funkar inte så. Ja måste klara detta SJÄLV! Ja greppar mina få halmstrå av proffisionell hjälp, vågar knappt ta hjälp av mina vänner för ja vill inte va en belastning.


Ska utmana mig själv å hitta en ljusglimt om dan. Mamma, ja vet att du avskyr att läsa min blogg om den bara är negativ =)

Dagens ljuspunkt sitter i lite från igår. Denna mystiska människa som tittat in i mitt liv. En människa som facinerar mig. Denna mystiska M...