Jag kan inte med ord beskriva paniken som infinner sig om kvällar och nätter. Det känns som alla ögonfransar vänder sig inåt el att jag fått ett ton grus i ögat och minsta blinkning hugger som små svärd in i ögat. Tårarna rinner, jag droppar mina antibiotikadroppar, sköljer med linsvätska och snurrar. Till slut somnar jag av ren och skär utmattning.
Imorse var ögat totalt igensvullet. Sköterskan på CSK tyckte synd om mig, hon hade lagt märke till mig direkt hon hade börjat.
Resultatet är inte bättre utan sämre, fick en droppe utbytt mot en annan och även en återfuktande gel utskrivet idag. Droppen känns bättre men gelen är pisskassvärdelös!!!
Att vila är inte att tänka på fast jag är trött och knappt orkar ha ögat öppet för det gör galet ont. Paniken börjat bli outhärdlig!!!!
Håller tummen att allt ser bättre ut på onsdag då det är dax för nytt återbesök...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar