Min inre bubbla

Känner bara för att skrika rakt ut! Klösa ögonen ur mig å kräkas hysteriskt. Hugga av öronen för att sluta lyssna. Alt åka hem, krypa ner i sängen, dra täcket över huvet å bli ihjälkramad.
Ja kan bara inte förstå. Ljög folk när dom sa att man får inte roligare än man gör de? Lurades alla människor att tro på detta? Är de fel på mig för att ja lyckats hitta ljuspunkter? VA?

Ja kan väl inte påstå ja är lycklig. Klart ja tjurar över att ekonomin ska sätta käppar i hjulet för en. Att man inte kan göra precis va som faller en in.
Men ja mår ändå rätt bra ska ni veta.
Ja har jobb, även om ja gnäller så har ja ett.
Tack vare att ja jobbar får ja lön å erfarenhet som guldsmed.
Ja har världens bästa mamma å pappa som finns där för att hjälpa å stötta när ja mår kasst.
Ja har brödrar, såna man ibland önskade att man inte hade men som självklart är väldigt bra att ha ändå.
Ja har vänner. Några försvinner för att man vill, andra finns där för att ja valt de.
Ja har en människa i mitt liv som får mig att må bra. Faktiskt. Även om ja ibland blir lessen så mår ja förbannat bra just nu när de är duåja =)
Ja har snart en utbildningen som gör mig till de ja ville bli.
Ja har ett hem som ja kan krypa in i å slipa stå ute i blåst å regn.
Ja har en egen bil å egen hoj, alltså kommer ja dit ja vill. Annars hade de blitt på nåt annats sätt såklart =)


Orka va avundsjuka på varann! Jösses vilket slöseri med tid. Att tänka å va svart mot andra. Nehedu! Den energin lägger ja på annat, tackåhej!